Nu skrev dottern o var upprörd o arg. Jag fattade ju inte allvaret från början först men när hon förklarade så blev bilden mer klar. Så här var konversationen:
Så hon är så jäkla besviken nu. Hur tänkte läraren där? Ja jo säkert i ren välvilja så klart men så kan hon inte göra. Hon vet ju verkligen inte vad orsakerna till att X inte träffar sin son utan har väl då bara lyssnat på X o trott på hans version. Hon vet inte om vad V har emot sin far o varför. Att X varit på skolan o pratat med lärare o försökt påverka dem till hans fördel är inte riktigt rätt, lärare kan inte ta en förälders parti så där. Så jag hoppas verkligen att rektorn förstår allvaret o fixar detta nu. V måste ju få tillbaka sin trygghet i skolan igen. F_n jag blir så arg!
I tre dagar har vi haft V hos oss, ja inte på dagarna för då har han ju varit i skolan, men efter skolan på nätterna o så morgnarna förstås. Mamma har varit med jobbet på annan ort. Han har varit så glad o lättsam, trygg som bare den o jag har njutit så av att se hur bra han mår. Vi pratar aldrig om pappa eller något alls som rör den sidan, har märkt att han inte vill det o det respekterar jag till fullo. Det gör han med sin mamma när han behöver vilket jag är så evigt glad o tacksam för, ja att han har så fin kontakt med sin mamma. Och jag hoppas han vågar öppna upp på BUP så han kan berätta lite mer om vad han upplevt o kan få hjälp för att bli tryggare o må bra i allt som hänt med hans far. Att han ska få verktyg till att läka sina trauman ja allt han behöver helt enkelt.
Idag kom goaste vännen M på besök efter att hon varit o tagit bort sina stygn eller ja Agraffer var det, metallklamrar .... i mängder. Ja hon opererade ju sitt knä för tre veckor sedan. Fick se såret på bilder o det såg ju lite halvläskigt ut men kommer ju att bli mycket finare med tiden som ju ärr brukar bli. Glad att se henne o att det ser ut att bli bra så som de sagt fram över o att smärtorna ska försvinna för de finns där ännu. Sonen hennes var med som chaufför o assistent o honom har man inte sett IRL på några år nu, men på bilder under åren som tur är för annars hade man väl fått en chock över hur stor vuxen o stilig han blivit, ok ok han närmar sig 30 strecket men ändå. Mötte honom IRL för första gången 2010. Vi har ju rest tillsammans ett antal gånger så man har mycket roliga minnen från den familjen som den var då. Den har förändrats lite under åren o nu har hon en ny trevlig man sedan några år med vilken jag inte haft förmånen att få resa med så det vore ju väldans kul att få prova .....blink blink till M där ja....kryptiskt som sjutton men hon fattar! Älskar att sitta o prata med henne över lite kaffe eller utan för den delen. O vi får ta igen det hela med vin någon gång när hon klarar sig utan smärtlindring. hehe. Man blir alltid så glad i hennes sällskap för jag älskar hennes humor bland mycket annat. Så nu ser jag fram emot hennes nästa besök här i staden så en får träffas igen inom kort. Och jag njuter av blommorna o säger TACK igen vilket jag väl var skitdålig på att säga när de for hemåt.
Ikväll är jag extra trött då det varit tidiga morgnar o lite vakenhet till o från under nätterna då V har hostat lite o ibland frågat när han ska gå upp hehe. Kommer att sova som en stock strax det kan jag lova.
Kramelikraaaaam
