Soc gillar inte...

Dottern, J o V är i hans gamla hemstad över helgen för att vara hundvakt. Dottern skrev i dag att hon pratat med soc för de ringde upp, de tyckte inte om att hon berättat för V att det kommit in en till orosanmälan. Hur visste de det då? Jo han hade skrikit om det till far sin när han var där o hämtade lego o fadern har ringt soc o talat om det. Sanningen är att när de var på väg i bilen till västkusten förra helgen så fick hon reda på via soc att det kommit en orosanmälan emot henne, dottern hade blivit så ledsen o V vart jätteorolig såklart, han frågade vad det var o  hon sa bara att det var soc som ringt o att det är fler som var oroliga för hur V mår o vill att allt ska bli bra. Att det kan vara jobbigt att vara vuxen ibland. Hon sa inte att det var något dåligt, inte vem som skrivit eller något alls egentligen. Som sagt de tyckte inte att det var bra, det skadar barnen mer sa dom. Hon säger att hon borde ljugit för V där o då o inte sagt att det var fler som var oroliga o så men det är lätt att vara efterklok. Hon känner att hon snart ger upp, för vad hon än gör eller inte gör så går det emot henne. 

De lyssnar på X igen o igen o förstår inte problemen. De går fortfarande helt i spåren på att det är uppbrottet som V fortfarande inte kommit över, att det är deras konflikt som påverkar. Att det vore bra om dottern motiverar V till att träffa pappa, vilket hon gjort hela tiden, alltid varit positiv när det gäller umgänge dem emellan men V som vägrar. Att hon måste tänka på vad hon pratar om inför V....hon pratar inte om allt vitt o brett hur som helst med barnen, hon lyssnar, förklarar, pratar o tröstar.....Hon sa till soc att hon ärligt inte vet hur hon ska göra längre o att hon är klämd emellan. 

Hon skrev till mig: "De kommer aldrig att fatta, Känns som att jag får ge upp o bara gå på deras story då, gå helt på X linje o göra som han säger. Vidar är väl hjärntvättad av mig då, jag har väl påverkat V. Fått honom att hata sin pappa. Uppenbarligen pratar jag för mycket med barnen. Jag gör väl fel. Jag ger fan upp alltså!" 

Ett drygt år av överlevnad o kämpande kan man inte bara kasta i sjön nej nej....sanningen måste komma fram. Det måste bli ordning. Detta  tar verkligen all energi just nu från både henne o mig. Ja för alla oss nära. Det går några dagar o så PANG kommer nästa skit o så lite lugnt o så PANG o så har det varit hela tiden. Hur ska det gå? Hur ska det sluta? När blir det bra? Hur blir det bra? När får hon frid o livet tillbaka? 

Kramelikraaaam

En himla go dag...

 

Igår var det en helt underbar dag på Öa, ja i de gamla hemtrakterna o  på svärdotterns barndomshem. Asså de bor så himla fint, vackert, härligt o alldeles underbart. Ett riktigt smultronställe som vi brukar besöka minst en gång per sommar. Igår blåste det dock väldigt mycket så det var inte lika behagligt som det kan vara, men det var solsken, blått o glittrande vatten. Vi åt o fikade typ hela dan satt o njöt tillsammans o hade så många diskussioner om allt emellan himmel o jord. Många goa skratt o tiden gick så fort som det ju oftast gör när man har det trevligt. Svärdotterns syster med kille var där åxå så vi var några stycken. Vi hade köpt med en massa mat o ätbart o fika o ja vi hann inte med allt vi köpt hehe. Vi fick en båttur med sonen o M i en lugn vik åxå, det var uppfriskande, fartigt o somrigt. Vart bara lite blöt när vi kom utanför den lugnare viken men det han torka i blåsten innan vi kom tillbaka.

Idag hade jag tänkt att vila o bara vara men det ville sig inte så. Dottern behövde lite desperat hjälp o stöd, J skulle nämligen till sin fd hemstad för att gå till Tandläkaren, så hon var hemma med barnen o hunden o katten o ja ....hon var så otroligt trött o lilleman A mådde inte hundra då han ju skulle till förskolan vid 15, dottern hade klippt honom när vi kom o A var ilsken som ett bi, ett riktigt ilsket utbrott för han ville inte duscha av sig o han var nog lite hungrig o så vet vi ju att han är extra ledsen, känslig o mammig på söndagar o måndagar innan pappaveckan börjar.  O utbrottet varade ett bra tag. Dottern tyckte eller brukar tycka nu när hon har semester att A inte behöver åka till fsk så tidigt utan kan få njuta av lite lugn o ro med frukost o lunch o få börja senare. Men idag fick hon plötsligt ett meddelande där han frågade varför A inte var inlämnad vid 9.00, dottern skrev o förklarade att A ville så gärna äta frukost o lunch innan det var dax för fsk o dottern tycker ju det är fint att låta A njuta av lite mer ledighet med både mamma, J o brorsan. Men häpp det tyckte X var urdåligt, det borde hon talat om för honom, för tänk om han skulle velat åka o bada med A vid lunch till exempel...Han jobbar o har inte semester ännu men men, o avslutade meddelandet med Samspel o kommunikation E....! Han skriver aldrig till henne om något som han gör eller inte gör med A...Enkelspårigt som tusan jämt. Dottern vill inte ha någon som helst kontakt med honom mer nu, hon orkar inte, vill att soc ska ta över o sköta kontakten emellan dem, det tär på henne så in i ....... 

Plus igår vart det kaos emellan V o far sin igeeen...V ville plötsligt ta kontakt o ringde sin far o sa att han ville hämta sin cykel vilket faktiskt gick över förväntan, han gick dit ensam trots att dottern inte tyckte det var optimalt men V stod på sig o det gick bra. Sedan ville V hämta lite lego främst sina legogubbar o gick dit igen men då vart det kaos, V vart så jäkla arg igen. Han blir ju det väldigt lätt nu, det behöver inte hända något speciellt jobbigt ens. Men troligen så vart pappa lite rörd o tårögd o det triggade V till att bli arg, lång story det med, men vi vet att pappa vill ju så gärna prata men det funkar inte att prata, mer att bara vara lugn o prata om det V vill just då o låta V ta lite av sina saker o hjälpa till med det. X hade frågat, jag tror det var till dottern i telefonen innan ..-Hur mycket lego då?  Det spelar ingen roll hur mycket V vill ta med sig av sina egna saker, de är hans. Men en sådan fråga löser inga knutar lixom, det är så han reagerar oftast med det mesta. De blev ovänner igen så klart o V betedde sig argt o sparkade på dörren igen tror jag dottern sa. X sa åxå att nu skulle inte V o han ha kontakt utan att all kontakt skulle enbart ske emellan de vuxna X o dottern...men SÅ bra för relationen emellan honom o V då. Det är ju Han som inte klarar av V ...ja jäkla soppa av galenskaper. Men lika bra att han inte håller på o skriver till V då för det löser ju inga problem, bara tvärtom.

 Dottern fick ett argt telefonsamtal från X efteråt som hon spelade in. Han är väldigt anklagande hela tiden, anklagar henne för att inte klara av V, anklagar henne för att V är som han är osv. X har ingen aning hur man möter V, vad man säger o inte säger lixom. Nåväl allt detta bidrog ju till att dottern var så fruktansvärt trött idag, vilket ju hon är annars hela tiden nästan. Så vi for dit o S kom åxå o vi röjde o lagade mat, plockade med lite disk o annat, packade upp ett par kartonger, var över i den gamla lägenheten o hämtade några saker o jag vek fyra kassar tvätt. Hon kunde sova en stund åxå vilket verkligen var guld. V frågade om han fick sova över o jag sa självklart får du det, vi pratade om hur vi skulle mysa o så busa på morgonen som vi brukar o han sken som en sol. Men när vi skulle åka hem ville han Inte komma o sova över Häpp. Han väntade på J. Jag sa till honom att ja men J typ bor ju här nu så ni träffas ju varje dag nästan. Men nej han skulle träffa J. Han älskar verkligen J. det hörs o märks. 

💓

Jag skrev o Tackade sonen för att han åxå dök upp o var så hjälpsam idag, det var verkligen guld. Det det blev så bra o det blev mycket gjort. 

Nu sitter jag här hemma o är trött som en gnu. Så får vi se om det behövs nya tag imorgon ..ja mest med att städa hos kaninen som ju är min favoritpälskling. 

Kramelikraaaaam

Klart hon är ledsen o besviken....

 Dottern skrev just av sig lite till mig. Ledsen o besviken över att Å (fd svägerskan) gjorde en orosanmälan till soc ang V. Att hon skickat med alla anklagelser inklusive vad V skrev till pappan i fredags. Men det förstår man o även hon att allt ska med lixom. Men dottern känner sig så klart sårad för att Å har ju inte träffat V på månader o vet ju inte vad som skett emellan V o hans far men köper allt som X berättat vilket åxå kanske är förståeligt. 

Man Ska göra en orosanmälan när man finner belägg för det o det har nu Å gjort efter allt hon fått berättat för sig. Men som jag beskrev i förra inlägget så är ju alla anklagelser från henne bara ur A:s synvinkel hon vet ju ingenting om vad som skett med V, varför V är så arg o har rymt ett flertal gånger från X m.m. Det finns ju förklaringar till allt som orosanmälan gäller. Men Soc kommer att reda ut detta så måste det bli ju, det måste bli bra för V, o lillbrorsan. O bli ett lugn istället för allt detta drama.

A hade visst skrivit till V igår igen...Då svarade V tillbaka med "Jag vill inte svara". Dottern har pratat jättemycket med V tidigare om detta med att skriva fula saker till sin far men knappt hunnit att prata med V om skriverierna i fredags då de packade o sedan for till kusten. Hon var ju med på slutet där när hon såg att han textade med sin far o fick V att inte skriva så hemska saker. Det är svårt då det ju är V:s känslor o uttryck som kommer fram, men inte på bästa sätt direkt. Men nu kanske han förstått att han inte bör skriva så fula saker till far sin. Men inget är ju utrett dem emellan så vi får se om det håller sig så.

Igår o idag fick dottern stöd av en del i närmsta släkten, de har ringt videosamtal, skrivit o stöttat henne. En av dem har egna svåra upplevelser av vårdnadstvist o han skrev ett lååångt fint inlägg till henne, ja till oss alla. Så fint, o som han skrev så har hon en hel armé bakom sig i stöd. 1000 hjärtan på det!

Har handlat tillsammans med S o M inför morgondagen så nu blire gött att leva på öa under några timmar. 

O vips så är det lördagskväll o det är inget på gång, ska bara se till att plocka fram det jag behöver imorgon för umgänge, mat, sol o goa timmar.

Kramelikraaaam

Orosanmälan.....

 Så kom det en orosanmälan från dotterns X:s svägerska. Alltså X:ets brors fru. På vilka grunder då? Jo:

Att V inte har kontakt med sin pappa, att V inte ville följa med pappa o lillebror till pappans bror o svägerskan över Midsommar, att han isoleras från aktiviteter och inte träffar jämnåriga kompisar, att han går mindre på fritis och att han skriver elaka meddelanden till pappan, att han har ökad sjukfrånvaro i skolan, att han varit med om två stora omställningar senaste tiden; flyttat från barndomshemmet och att mamma träffat en ny partner.......

Så där ser man. Allt ur X synvinkel. Detta gör ju inte det lilla samarbetet bättre precis. Man märker ju verkligen att allt är ifrån X sätt att se på saker o ting. Att V inte ville följa med till sina kusiner (4-5 timmar bort) över Midsommar? Men hallå V vill ju inte träffa sin far över huvud taget, det är ju infekterat som hejsan emellan dem. Att V är sjuk då o då är väl inte helt konstigt, ibland är han febrig o förkyld som de flesta andra när det bryter ut något i skolan, sedan får han lätt spänningshuvudvärk när det är psykiskt jobbigt o även ibland om han slarvar med sina glasögon, så det har blivit några gånger sedan det blev extra jobbigt med pappan. Att han inte går på aktiviteter är ju för att han inte vill gå, han vill inte spela fotboll mer, han får ju aldrig vara ifred där, någon från pappas familj är Alltid på alla träningar o cuper. Pappan blev ju dessutom tränare på innebandyn så där kommer V inte undan heller. Han vill göra andra aktiviteter. Pappa såg ju till att han hade aktiviteter flera dagar i veckan. Han orkar inte alltid gå då han nu är extra trött o hellre vill vara hemma o vila då hans mående ju inte alltid är på topp i allt det här, han leker med kompisar både i skolan o på fritiden, han har särskilt en bästis som heter H. De leker så ofta de bara kan o får. Han är duktig i skolan o trivs där. Att han går mindre på Fritids beror ju på att mamma ofta jobbar hemifrån vissa dagar i veckan, hon har åxå varit sjukskriven i olika procent o i omgångar o då har V mer än gärna gått hem o njutit av lugnet som han har behov av. Att han flyttat flera gånger sätter så klart sina spår men han är ju väldigt trygg hos mamma o nya partnern J. Men inte alls trygg hos sin far.

Varför anmälde hon? För att hjälpa X, eller för att det ska hända något, bli lite mer fart på soc? Eller för att hon i sitt yrke som utbildad Socionom o numera i chefsposition kanske var tvungen? Frågorna är många. Hon har ju lyssnat på hans berättelse hela Midsommarhelgen o vet inget om dotterns version. Ja vi får la se...

Lite förklaringar här men det är egentligen strunt samma för soc får ta hand om detta o reda ut allt o se till att det blir ordning på eländet. Sanningen måste komma fram. Antar väl att det är sommar o semestrar nu som kommer att dra ut på det hela. Dottern mår inte bra, hon skulle njuta av ett par dagar vid havet med sin familj men så kom det här idag o hon blir ledsen o orolig så klart. Slår aldrig fel att hon får käftsmäll efter käftsmäll. Men hon har ju inte gjort något fel o har såå mycket på sin sida i form av bevis så det kommer att bli bra...så småningom. 

Igår skördade vi första gurkan, den var liten o god.

Kramelikraaaam

Kraven som kommer..

 

 

 

 

Ja det är verkligen en svår situation. Tänk om kommunikationen hade fungerat bra ifrån X, tänk om X hade förstått hur allt hänger ihop, varför hans son är så in i .... arg på honom. Om X förstått sina egna problem i allt detta då hade det inte varit så här. Vet inget om vad som händer på soc just nu, väntar på att de ska ta tag i detta på något sätt som de lovat. Vill ha ett slut på detta, få saker att fungera utan allt drama. 

Man ser hur bra V mår hemma o med oss alla. Men så fort hans far nämns, hör av sig eller dyker upp någonstans så mår han skit, får ångest o gör allt för att fly, skriver onda dumma saker till honom som svar på sms:en. 

Det kvittar o har kvittat vad dottern skriver till X, det går aldrig fram. Han ser allt på sitt sätt o det måste vara o ske så som han säger o tycker. Han är väldigt dålig på att "lyssna" o ta till sig. Därför är det ju Status Quo nu sedan ett bra tag emellan honom o V. 

Ett litet utdrag ur Socialtjänstlagen:

"Om barnet ger starkt uttryck för att det inte vill träffa den ena föräldern kan det tyda på att ett umgänge inte är förenligt med barnets bästa." 

Och dessa ord funna på nätet på någon Juristbyrå säger mycket åxå:

"Det är er son som har rätt till umgänge med sin pappa, inte pappan som har rätt till umgänge med sin son."

Ja ja detta nog var dagens skriverier. Ikväll blir det mat med sonen S o hans tjej M. Ska bli kul att träffa dem o sitta o prata. Vi planerar att åka till hennes hembygd på söndag o njuta av sjö, sol o allmänt härlig tillvaro. Planera vad vi ska ha med för mat o fika o så. Ser fram emot.

Kramelikraaaaam

 

Inte lätt att vara far o inte lätt att vara son..

 Förstår ju eXet/pappan i allt detta, ja att han saknar sin son. Att han vill ha umgänge med V. Men det är ju så fruktansvärt infekterat att det inte funkar just nu, inget är ju utrett dem emellan. Pappan skriver fina sms till V o V bara svarar med onda ord tillbaka. Han skriver bland annat att J är hans pappa nu o att J är mycket snällare o bättre. Det måste ju såra pappan mycket så klart. Dottern har pratat jättemycket med V om vad han inte bör skriva, hur han borde uppföra sig men det funkar inte för V....han är fortfarande fruktansvärt arg o besviken på sin far. Så det är en jobbig situation. På samma gång är pappan/eXet väldigt svår att få att förstå varför det är som det är. Nåväl detta har skrivits nu det sista:

Som jag skrivit så många gånger innan så har X väldigt svårt för känslor, svårt att skriva på ett trevligt sätt oavsett ämne. Och att alltid skylla på dottern. Han förstår inte att dottern inte har förmågan att ensam lösa problemen, det behövs hjälp emellan dem alla, det är enda sättet. Han tror att de bara ska räcka med att spela boll o träffas lite så är allt bra igen, men problemen är ju djupare än så. Jisses vad jag ältar o upprepar jag veeeet sorry!

Tänker ofta på att när denne fine goe J kom in i bilden o barnen slöt honom till sitt hjärta direkt. Jo för att J alltid möter dem så fint o lugnt, förklarar saker, förstår känslor o säger vid behov Nej på ett så fint sätt. Han som spelar med dom, han som lyssnar, kramas o inte har ont av att de klänger på honom för de älskar närhet o har extra stort behov nu för tiden. Han som läser för dem på kvällarna, som alltid ställer upp. O så har de sin far som har svårt för allt det där, klart att J vinner med hästlängder o X kommer långt ner på önskelistan över hur en far bör vara. Förstår ju att X är avundsjuk arg o besviken men hur fasen löser man det då?? X måste få hjälp så han kan möta barnens behov, deras väl o ve så att de känner sig trygga med honom. 

Annars knatar det på, min rygg bråkar ännu sedan flera dagar, det tar längre tid att bli smärtfri när det väl brutit ut som jag brukar säga, Ibland lyckas jag häva det hela med starka mediciner men ibland inte. Har dessutom inte många sådana tabletter, är ju kass på att fixa nya då det är skitjobbigt att söka läkarhjälp för de bara säger att man ska gå till sjukgymnasten. Jag har gått på Smärtmottagningen o han påstod att det nog är en disk som putar ut o trycker på nerverna, den går sedan tillbaka o smärtan försvinner några veckor. Fick massa tips på olika övningar o hjälpmedel som jag skulle ta till men jag tycker inte att de hjälper. Ja ja jag vet att jag borde stå på mig o få till en ordentlig utredning. Har röntgat ryggen en gång o det visade inte på något allvarligt. Men just då hade jag ju inte ont. Mitt tålamod hamnar i botten när jag har ont o jag vill helst bara vara ifred. Men man måste ju ut lite för att inte bli helt kass. Det började 2009 om jag inte minns  helt fel, tror det beror på en skada efter allt kånkande med tunga grindar på gården, man bar dem ju med sned rygg o smärtan sitter ju strax nedanför skulderbladen. 

Det är semstertider nu o gubben vill ju att det ska hända lite så klart så nu försöker vi planera lite äventyr. Ska väl bli lite med familjen åxå men inget större inplanerat ännu. Dottern far med de sina ner till Falkenberg nu imorgon o till lördag för att hämta hem J:s hund S som varit hos sin uppfödare i månader o fått 7 valpar som nu alla lämnar mamman S för sina nya familjer. Som J har längtat, det är ju hans goa lilla bebis. 

Det fixas i deras lägenhet o igår var de o hämtade en tvåvåningssäng till barnen. Det finns fortfarande lite saker kvar i gamla lägenheten plus kattnät, mattor o liten möbel på balkongen. Det är rörigt så klart men bli bra allteftersom. Nya golvet i köket var väldans snyggt by the way. Jag fixar lite varje gång jag är där, gör det jag kan.

 

Igår var A här några timmar o vi pysslade o lekte men tog det lite lugnt med lite tv o glass åxå. A gillar att röra på sig så vi gick ut i skogen så han fick springa o klättra av sig. Härlig promenad vart det minsann för oss alla tre.

Häpp nu är det sommar ute o får väl se till att komma ut lite.

Kramelikraaaam

Midsommar o så lite från exet hennes...

 

Midsommar var ju helt fantastisk, underbart väder, underbara människor o massa god mat. Precis som det ska vara o brukar vara när vi har vårt traditionella firande hos svägerskan med man. Kunde inte haft det bättre. Ja min rygg kunde ju varit bättre men tog en stark tablett så släppte det värsta ett tag i alla fall. 

Dottern o hennes J håller på i lägenheten, men det är inte alltid så lätt eftersom de kommer o fixar saker som måste åtgärdas nu. De har målat om alla väggar o idag har de lagt nytt golv i köket så då fick de tömma det, ja så vitrinskåpet som bla alla finglas var ställda i så fint fick ju tömmas o skruvas loss från väggen o flyttas på. Men fint blir re. De fixas i barnens rum de o har fått upp ett hyllsystem vilket ju vart så smart o bra. En tvåvåningssäng ska in åxå. Det är mycket att packa upp o fixa med men jag har inte varit där på ett par dagar nu då jag haft ett behov av att ta det lugnt med både rygg o ork. Det sista jag var med på var att fixa för kaninen på deras balkong o flytta över honom o så hämta katten hos oss o köra dit. Som sagt det tar sig o blir så bra så.

Exet har hört av sig till dottern, ja det händer ju hela tiden typ men denna gång om hans rätt att träffa sin son. Vilket han naturligtvis har rätt till. Men problemet är ju att V inte vill träffa honom, att V hatar sin far nu o mår dåligt bara han hör hans namn. Det största problemet är ju att fadern inte förstår var problemet ligger. Att det ju är hans handlingar som ställt till det. Han vill ju bara skylla allt på dottern, att det är hon som får V att inte vilja ha kontakt med far sin, att det är hon som påverkar V att se negativt på sitt uteblivna umgänge med far sin.. Plus att faderns meddelanden alltid börjar lite halvsnällt o skapligt för att vid minsta motgång skriva anklagande o krävande tillbaka. Det går aldrig att ha en rak, fin o skapligt snäll diskussion fram o tillbaka för han måste alltid ha rätt. Man får inte skriva något som går emot som i detta fallet att hon har semester o ska åka bort med barnen. Då måste han skriva lite krav. Vet ärligt inte vad soc ska göra, vad de har för plan. De behöver gå emellan o hjälpa till på något sätt, hjälpa Exet A att förstå vad han behöver göra. Dottern klarar inte att försöka medla dem emellan det har hon gjort såå många gånger o det har ju inte hjälpt ett dugg. Förstå mig rätt jag vill inget hellre än att det ska funka emellan V o hans far men det funkar inte att dottern ska försöka lösa problemen. Någon annan måste in o hjälpa som jag skrivit flera gånger nu. Han är väldigt svår att ha o göra med nu för tiden, allt måste ju ske som han vill, som han tycker. Varje gång dottern har ett förslag så duger det inte. Hon har ju varit utsatt för hans beteenden åxå under en låång tid o klarar inte att träffa honom utan att hennes kropp säger ifrån. Hon är redan helt slut o mår skit i allt detta sedan länge o att då försöka slippa exet IRL blir ett måste för sin egen hälsas skull. Men att ha en kontakt via meddelanden är ju ok OM det hade fungerat men häpp. Det här med samarbete måste bli bättre dem emellan o då måste han tagga ner o sluta med att anklaga henne för allt o inget. Han måste bli bättre på att kommunicera.

 

Det här är mina tankar:

Han var ju hos sin bror o svägerska över midsommar o jag förstår att stora offerkoftan var med. Kan tänka mig att han berättat allt negativt om dottern o att han inte får träffa V för dottern ...så har de kommit med förslaget att han borde kunna träffa V o dottern o tex sparka boll. Men de vet väl ingenting om varför det är som det är...Att V varit psykiskt misshandlad, att han inte blivit bemött på ett bra sätt, att de ofta varit tre vuxna ja med farföräldrarna inräknade som gett sig på honom med krav o ingen förståelse för V:s känslor i stunden. Att regler är viktigare än känslor. Att V blivit nypt, svuren åt o behandlad alltför hårt o illa...att pappa A är orosanmäld av skolan, av mamman, att soc nu är inblandade o det är allvarligt. Att V rymt från pappa men aldrig mamma. Att V inte har problem med mamma o oss alla här, bara med far sin o hans föräldrar. Att V uttrycker starkt hat emot sin far, att V vägrar att träffa far sin o får ångest när han tänker på honom.

Om nu allt jag skriver verkar vettigt hmm....ja jisses soppan är innehållsrik minsann! O jag skriver ju för att lätta på trycket. Få saker på pränt gör ju att det lättar lite inombords. Detta är ju min bild av hur jag upplever allt som hänt o händer. Mina upplevelser.

Idag har bästa vänner varit på lunch här o det var banne mig det bästa på länge. Att få träffas o bara sitta ner o äta o tjöta o skratta det är som balsam för både hjärta o själ. Mår så himla bra i deras sällskap o ser fram emot en go träff med go mat o lite vin vid husvagnen nu väldans snart. O yes snart!

Kramelikraaaaam