photo banner10_zps624f608f.jpg

12 mars 2026

76. Tyst o arg...

 

I tre dagar har jag varit typ död, så in i blä trött men har ju fått vila så idag kändes det ändå som att lite lite energi fanns. Fick i uppdrag att hämta V på skolan eftersom vi ändå skulle åka med den rena tvätten till huset. M var där o hade lämnat lagad mat till dem, hon är så himla go M o har gjort så senaste veckorna, alltid hjälpsam. E hamnade i telefon en stund när M åkt o jag plockade in tvätten på sina platser. Såg att hon såg lite lätt rödgråten ut när hon kom ut från kontoret....vi satte oss ner o hon fick berätta. Det hade kommit ännu en orosanmälan o denna gång från Försäkringskassan. Är det bra eller dåligt undrade hon men det var ju så att de fått reda på att det förekommit våld i relationen o de är då oroliga för barnen, o då särskilt A som ju bor hos X varannan vecka. O de vet ju att E just nu är sjukskriven på 100 % o är väl lite oroliga för henne åxå, men i o med att V:s handläggare är hemma hos dem en gång per vecka så vet de om hur det är o fungerar hemma o där finns inget att klaga på. Så detta ska nog inte vara något negativt utan positivt för E ändå får vi hoppas.

X är arg o väldigt tyst, skriver ingenting till E o det är skönt säger hon men på samma gång är hon orolig för vad som ska komma från honom när han byggt upp en massa under en tid. Nu har han ju då krävt att få en manlig Handläggare i stället o det kommer att ta tre veckor tills han är inkörd på fallet så det drar ju ut på tiden lite. Soc har bett X om att få komma o hämta några saker som V bett om men X vägrar, han säger att det kommer INTE att ske förens E blir bättre på att samarbeta...tillåt mig att småle.. Så korkad han är alltså, men hans åsikt är ju att allting alltid är E:s fel som sagt. Aldrig något för barnens bästa utan han måste ha kontroll på henne det är det viktigaste. Men hans sätt att vara o agera visar ju bara soc att det är han som är det stora problemet o de förstår det nu. X var ju kallad på möte med de två högsta cheferna på soc TVÅ...det hör inte till vanligheterna inte. Där var han arg, högljudd, klagade, gnällde o gick på. Så ja han visade upp sig från sin rätta/sämsta sida vilket enbart är till fördel för E.... E:s advokat jobbar hela tiden på detta o skriver på en Stämningsansökan som ska lämnas in, vilket är normal procedur o vi hoppas såå att det ska gå bra i Familjerätten när det blir dax. Men först ska ju X ha sin nya manliga Handledare o det ska bli spännande o se hur det kommer att gå....har mycket mycket svårt att tänka mig att han skulle gå X väg, att han skulle tycka annorlunda än den kvinnliga nej nej han är ju fullt insatt/inläst i allt som sagts o gjorts innan av henne o soc över lag. Ja ska X då tycka att han åxå är helt kass o oduglig, vad ska han göra då??? Ja jisses svårare o mer komplicerad människa har jag aldrig mött. Det visste jag inte när han o E var ihop ...ingen av oss visste att han skulle fungera så här efter skilsmässan.....

Nu blev jag trött igen....

Kramelikraaaam

10 mars 2026

Så mycket kalasande...


Ja hejsan vad det har varit intensivt sista dagarna...har sjutton i mig träningsvärk i hela kroppen o knoppen är helt slut. Det har ju varit två kalas i doteras hus i helgen o inför det så städade o plockade vi o tack o lov så var svärdotera med o dammsög. Ja huset är ju skapligt stort o det behövdes verkligen städas. Så på fredag eftermiddag åkte vi hem med ungarna för att laga mat där istället för hos oss som brukligt o så passa på att få ordning. På lördagen fortsatte det inför V:s kompiskalas som skulle börja 13.00. Huset vart så fint o bra. O särskilt V:s rum. Ja han har ju inte velat flytta på sin säng som stått lite knasigt men efter att vi ändå planterat lite frön om hur det skulle kunna vara o bli mycket bättre, så sa han plötsligt till mig att han ville det så han o jag flyttade helt sonika sängen bort till hörnet, o jag fick plocka med hans grejer o få upp dem ifrån golvet, ja för det skulle ju komma typ 15 ungar o de skulle ju kunna trampa sönder dem annars. Ja för att förklara lite mer så är det så att V har väldigt svårt för när andra rör hans saker, det har blivit så eller ja mycket mycket värre i o med problemen med pappan. Ja för det har blivit ett kontrollbehov, ja för han kan ju ha full kontroll i sitt rum o ingen har rätt att ändra något bara så där. Han förlorade ju alla sina saker hos pappa när han vägrade låta V hämta lite saker. Men jag frågade om jag fick plocka upp dem o han sa ja, så jag flyttade o satte allt i en bokhylla eller nja en Ikea Kallax som stod där. O han godkände allt jag gjorde o det blev så bra. Han var supernöjd. Det kändes verkligen bra, o extra härligt att han har ett sådant förtroende för mig. Han var stolt o ropade på mamma o alla för att de skulle komma o titta. Så härligt! 

15 barn kom o det vart full rulle men de skötte ju sig själva om man säger så, vi behövde bara styra upp lite med fika, presentöppning o godisjakt. 10 åringar är stora minsann. De var glada o högljudda o allt gick toppenbra. Men våra huvuden vart rätt trötta.

När kvällen kom så var det Mellofinal o J:s kompisar M o JD kom o lagade mat o vilken god mat!! O så häng i soffan till Mello då. Trevligt o roligt som tusan. Kom hem lagom sent o somnade vid 01 ungefär.

O så söndagen då ja då skulle det plockas i ordning inför familjekalas, svärdotera o V hade kalas tillsammans då de fyller skapligt nära varandra o tycker det är kul. Så det vart ny duk eller ja dukar för vi hittade inte den gamla låånga linneduken o disken från dagen innan var inte alls klar så en del fick djupa tallrikar o teskedarna plockade vi ur o handdiskade, men det vart ett riktigt härligt kalas, fick ju träffa M o J:s föräldrar vilket ju inte sker allt för ofta då de bor en bit bort. M vart mycket glad för saxen o klämmorna ja klämmor som man använder istället för nålar. O hon fick många finfina presenter, V likaså. A fick åxå presenter då hans bonusfarmor, farfar o farbror hade med sig till honom då han ju fyllde 30 januari. Vädret var strålande med solsken. En riktigt bra helg minsann men som gjort mig helt slut o nu vilar jag. Ja igår kväll var det Styrelsemöte här för föreningen i huset där vi bor o mannen sitter med i...men det gick ju ganska fort att få ordning här i alla fall så det var ju inte allt för ansträngande o vi körde köpefika.

V fick tidigare presenter från sin farmor o farfar, de hade lämnat dem på A:s förskola. O ett kort från kusinerna. Men från sin far fick han inget bara ett sms. Lite underligt va?! Varför ingen present? Ja ja man är ändå inte förvånad för det mesta brukar ju ge en jäkla massa frågetecken o utropstecken när det gäller honom......


Nu funderar man mycket på en bur till kaninen här, ja han kan ju flytta hem o nu när solen lyser o vädret är så himla fint då önskar jag att han var i deras trädgård istället för på en balkong på andra våning med insynsskydd. Ja han kan titta ut om han vill o det gör han. Kollar mycket på Pinterest för att hämta idéer. O det måste ske snart för man vill hänga på balkongen utan att klättra över grindar o sitta trångt. O japp det blir väl mannen o jag som får bygga det brukar vara så. O vi gillar ju att bygga o fixa för sådant har vi ju alltid gjort, man är ju inte en gammal bonne för inte lixom. Ja det ska nog lösa sig på något sätt. Men kommer att sakna honom väldigt mycket då, han har det bra här o blir bortskämd o det blir inte riktigt det samma hemma då de alla har mycket i sina liv o fler djur som behöver uppmärksamhet av olika slag. Men jag är ju där så himla ofta så jag kan fortsätta skämma bort honom lite. Oh yes!

Kramelikraaaam

4 mars 2026

75. Tillmötesgående??

 

Mannen o jag har varit på presentjakt idag, behövde en till till V o så fixa till svärdotera från oss alla. Så vi valde det stora shoppingcentret för där finns ju allt o det vart lego till V ...men till M passade en Tygaffär bättre då hon ju bland annat önskade sig en riktigt bra tygsax så vi for till Tygfabriken så det löste sig till dem båda till slut. 

Det är vårkänslor nu, tranorna börjar komma o man ser ett o annat streck på himlen, Idag har solen lyst hela dagen o kaninen har legat i solen o njutit, ja men med en dragdörr på glänt för att det inte ska bli för varmt för honom, vinterpälsen är ju tjock o varm. Nu går tankarna mycket åt till att fundera på hur han ska ha det i deras inte allt för stora trädgård, vad ska han ha för bur? Hage? Storlek? Material? O ja typ så....han skulle ju kunna flytta hem när som men då måste vi bygga något, något som åxå måste vara lite säkert mot div rovdjur. Han hade ju en bur som gubben o jag byggt men den fick vi slänga då det inte fanns någon plats att ha den när hon flyttade. O lite sliten var den så klart....ja ja jag får googla vidare o kolla Pinterest för där finns möe fint o bra o där hittar man en massa bra förslag. Det ska nog lösa sig. Vill ju ha vår balkong tillbaka snart nu när våren kommer o värmer upp så gott, då vill vi sitta där o dricka kaffe o njuta. 

Idag fyller äldsta barnbarnet 10 år......det är alltså 10 år sedan han föddes o man tyckte ju då att det var helt underbart det där lilla fantastiska knytet o man vart den stoltaste mormodern på denna jord. O det är man ju så klart ännu, han är en fin o härlig unge som inte är svår att älska på något sätt så klart. Han är smart, känslostark, har humor, vill ha sina saker på sitt sätt, duktig i skolan o ja han är underbar helt enkelt. Min bästa favorittioåring i hela världen! Fy farao vad dessa 10 år gått fort, o fy farao vad mycket bra jag fått lära mig under dessa år, så mycket klokare jag blivit när det gäller barn o deras utveckling o som jag önskar att jag kunnat när mina barn var små o växte upp...hon är så himla duktig min dotter, duktig på att ta reda på, ta till sig o använda ....o jag har upplevt o insupit. O det är så fina barn hon har o de har mina gener åxå hehe. Love it! Från det andra lägret så har han fått ett kort från sina kusiner, en present från farmor o farfar lämnad på A:s förskola. Från fadern vet jag inte men E misstänker ett sms. Hon ska kolla V:s mobil. Men ingen present.....ska bli spännande att få se om han får någon. Eller ska han få en med krav?

Nu har det varit ganska lugnt det sista o igår var jag hemma o bara rådde mig själv, kunde pyssla, vila o bara vara. Mannen jobbade sina 24 timmar o det var ingenting som störde mig av något slag. Underbart! Älskar sådana dagar. Ja det är ju oftast mycket, typ något varje dag annars med E o barnen. Men nu är ju X väldans tyst o skriver ingenting till E, inte ens ett ord om hur A haft det på hans vecka, inte ens om A varit sjuk. Idag skickade hon detta till mig:


Jo men det är ju så att han fick med alla barnens vinterkläder o andra kläder med för den delen när hon flyttade ut för att barnen bodde kvar i huset då. O A brukar ju ärva kläder som storebror V haft, hon köper begagnade märkeskläder i fint skick o de är verkligen tåliga o bra. Så nu när hon behövde större till A så måste han så klart göra det besvärligt. Han åker typ förbi förskolan så det är ju inte direkt en omväg eller jobbigt för honom att svänga in o lämna när han åkte till jobbet men häpp det kunde han så klart inte. O som vanligt så är det krav på att hon måste offra sig, att hon ska behöva åka till hans hus o eventuellt riskera att möta honom. Att A ska behöva gå omkring i V:s urvuxna 2 dm för långa byxor o trampa på dem är inte hans problem heller verkar det som, varför kan inte han fixa rätt byxor då för? ...Ja ja jag känner bara att han hela tiden visar hur dumt han fungerar o är o hur samarbetsvillig han Inte är vilket ju enbart är till E:s fördel o soc har ju sett detta äntligen så ....japp. Ok det finns värre saker än detta ooh ja men han retar ju gallfebern på en o man tål honom inte alls efter de här snart 2 åren med alla dumheter. Så är det, man har blivit rätt skadad.

Kramelikraaam

2 mars 2026

74. Det tar sig....

Högen!

Högen borta!

Deras förråd rätt så fullt nu ja.

Ja men så äntligen är det där med flyttar färdigt! Äntligen! Vill aldrig mer ha med flytt att göra. Nu är E:s förråd tömt o hemkört. Jag har organiserat upp det i deras kallförråd vid huset, mannen o jag har lagt lite golv ja som E hade ifrån balkongen för att kunna ställa kartonger utan att de skulle stå direkt på betonggolvet o bli fuktiga vid eventuell fukt. J,E, jag o S åkte med både bilar o stort släp dit o E o jag plockade med alla kartonger o skrev på dem, plockade både i o ur o fixade medans J o S körde ut de större möblerna o annat skrymmande o så kartonger. Det vart fullt lass o allt fick inte plats. Men tänka sig så fick vi in allt som skulle in i förrådet o lite som skulle in i huset o det vart faktiskt bättre än vad jag trodde. Så nu finns det inga mer förråd eller lägenheter eller något som tickar pengar i onödan. Så skönt. O i går var jag död....så trött o hade typ träningsvärk av timmar när man stod, gick, bar o kånkade. Är trött idag med men har ändå varit ute en sväng ja för vi lämnade tillbaka förrådsnyckeln till uthyraren för vi hade tid o så en tur till Ikea för lite energiintag i form av en fika innan vi gick ett varv o kom till garderobsavdelningen ja det var målet. Vi vill nämligen byta ut de gamla vita garderoberna emot nya i vibetsad ek för att de ska passa in bättre i sovrummet. O väggarna ska målas gröna innan de köps. Måste göra lite projekt här hemma ibland åxå. Har pratat om att måla ända sedan vi köpte lägenheten  o nu har det gått snart 3 år. 

Kaninen har varit lite sjuk, han började bete sig annorlunda, ja han frångick sina vanliga rutiner lite, han åt inte som han brukar o man kände att något inte stod rätt till o när E o jag kollade honom mer noggrant så hade han som skorpor runt munnen o hans läppar var svullna. Det blev till att åka till Veterinären o kolla upp. De kunde inte säga vad det var, de kände inte till vad han kunde vara drabbad av. E hade googlat i kaningrupper o det mest troliga kunde vara Ringorm eller svamp, eller kaninsyfilis hehe men han har ju inte träffat andra djur på hela vintern o tillslut så misstänker vi o veterinären att han fått lite frostskador efter att det varit så himla kallt o hans vatten har fryst på nätterna o han har då slickat o blivit för kall...ja jag har ju bytt vatten varje morgon o kväll o mitt på dagen när det varit så kallt. Nu har skorporna försvunnit o han mår så mycket bättre o är pigg o äter som han ska. Läpparna är fortfarande lite svullna men det går åt rätt håll, Tack o lov!

E är ju sjukskriven på 100 % nu denna månad ut. Hon fick bli det för hon måste. Hon är så jäkla utbränd, men man märker åxå att hon blir lite piggare o gladare när hon får vila o komma ifrån en massa måsten, o måsten har hon ju ändå men det är ju med soc, kurator o kurs. O nu börjar det ljusna lite då soc ju äntligen har upptäckt hans mönster, hur han beter sig o hur han är o fungerar i allt detta med skilsmässa o sin son. O de förstår E nu jättemycket, de är på hennes sida, han ska på ett möte med Socialchefen, japp till högsta hönset där för att de vill prata med honom o då ta upp bland annat att han inte ska hålla på med krav på E om allt o mot V likaså. Ja han skällde ju ut dem sist o vägrade komma dit mer för de var så kassa o dåliga så nu blir det lite hårdare handskar emot honom. Hon berättade att hennes handläggare frågat henne om han betalat något underhåll för V? Näe inte en krona, bara för aktiviteter som han varit med o delat på men inte ens det sista tiden, o E har inte direkt tjatat på honom när han vägrat betala för det funkar ju inte ändå. Handläggaren sa att det var mycket dåligt gjort av honom, han skulle ju egentligen betalt underhåll o halva V:s barnbidrag men icke. Så nu kan  han bli återbetalningsskydig retroaktivt för det. Eller han kommer väl att bli det ja. Han är åxå skyldig E över 5000 kronor för barnförsäkringar o en massa annat som han ska betala hälften för men icke. Jag fick läsa i hennes mobil lite från skriverierna dem emellan i februari tills nu o det är så tydligt hur han undviker henne o kör med tystnad eller krav. Hon skriver till honom o berättar tex om att nu är A förkyld o hans astma är besvärlig o han har fått använda sin inhalator extra mycket, att ja nu är V åxå förkyld o fått vara hemma från skolan ja lite om barnet/barnen så där o han svarar ingenting på det. O när hon skrev o frågade om han kunde betala hälften av V.s Parkouravgift så skrev han att om han skulle betala det så skulle HAN gå med V på parkouren....o ang det så sa E:s handläggare till henne att nä men det går ju inte, det är helt omöjligt! Han svarar alltså inte något på hennes meddelanden längre, om i så fall med något krav eller negativt. Han skriver aldrig om A när han haft honom, ingenting! 

V:s handläggare var hos V idag o det gick riktigt bra, nu hade V:s cykel kommit på tal o G sa att det skulle så klart gå att fixa så att de hämtar den hos X så att V får den o ja vad nu V vill ha mer från tex sitt rum hos X....så nu börjar V förstå att G är bra o är hans vän. Hääärligt! X har ingen som helst rätt att bestämma över V:s eller ja barnens saker för de är just barnens saker o de ingår inte i någon bodelning som X påstår. Så där får X tji åxå wiihoooo!

Så idag kände jag stort hopp om att saker ska bli bra, att X ska få stå för all skit han åsamkat. Att han ska få på tafsen o få veta att det är han som är den som sabbat allt. Yes snart kanske vi kan få dricka Champange o fira med snittar o jubla Halleluja rättvisa ha skipats! Hehe


O hur det går för min mor vet jag inte till 100 men det sista jag fick i torsdags från min bror är:

Så det ser ju inte så hoppfullt ut. E tror inte att hon kommer hem igen. Så jag vet inte hur det går o blir. Orkar inte tänka på det så mycket, vill inte .... får ta det som det kommer helt enkelt. Han har inte skrivit något mer o jag antar att jag måste fråga för att få veta.....Krasst ja vet! Men så är det.

I helgen blir det möe kalasande, först V: s kompiskalas på lördag o på söndag firar vi både V o svärdotera M. Så det blir nog till att hjälpa till o plocka o städa lite i huset innan dess. Imorgon har barnen ledigt men har inte fått någon förfrågan om att ha dem något men vi får se. 

Nu får det räcka här nu är jag trött..

Kramelikraaaaam

26 feb. 2026

Mamma är på sjukhus....

 


Nu händer det som jag tänkt på ibland nämligen att mamma är sjuk o hur blir det då? ...ja min bror skrev att han kört in henne till sjukhuset i lördags o i förrgår antagligen fått en hjärtattack när hon var där. Nu är det ju så att mamma o jag har ingen kontakt sedan flera år, bara att vi är vänner på Facebook men ingenting där inte ens ett Gilla ifrån henne. Det är en lååång historia varför saker är som de är men jag o mina barn har valt att bryta kontakten med henne efter att saker hänt som hon hon inte då lyckats fixa o på så sätt kunnat hålla oss alla kvar i sitt liv. Hon o jag har aldrig varit så där supertighta men funkat ihop rätt så bra. Min bror har alltid varit favoriten, jag är Högkänslig o vill alltid alla väl, vill att andra ska må bra o jag läser alltid av ett rum o känner känslor väldigt lätt. Under många många år o till viss del ännu så har jag haft svårt att stå upp för mig själv, att säga nej o säga ifrån om det uppstått problem, jag är för snäll många gånger o särskilt då emot henne. Det har funnits saker under mitt liv, under min barndom o uppväxt som inte alltid varit ok. Men efter massa terapi o samtal så har jag kommit långt o funnit redskap för att kunna säga nej lite mer o stå upp för mig lite mer. Min hälsa är inte på topp sedan många år med onaturlig trötthet, hjärndimma o annat.


Det största problemet är att hennes man min styvfar har utsatt mig för övergrepp sedan jag var typ någonstans emellan 6-9 år under herrans många år o så även min dotter två gånger (vid 9 o 12)...min dotter o jag har löst alla sådana problem med terapi o samtal o vi står varandra närmare efter det. Men mamma har aldrig löst dessa problem utan de ska sopas under mattan, hans rykte ska bevaras o ingen ska få veta o vi måste tänka på alla fina minnen han gav. Inte ens min bror fick veta om övergreppen först men det fick han tillslut. Hon har haft otroligt svårt att möta oss o detta svåra o allt har bara blivit mer komplicerat. Vi har aldrig kunnat lösa problemen utan vi har fått mycket oförstånd ifrån henne o tillslut så kunde vi inget annat än att ta avstånd ifrån henne. Hon pratade illa om oss till sin syster i USA, hennes syster som jag hade lite mer kontakt med sista åren innan hon plötsligt dog. Hon som gav mig lite uppdateringar om hur mamma hade det, när mamma opererats eller när mamma skrev något dumt till henne för den delen, min moster som förstod så mycket, som var ett stort stöd för mig men som på samma gång stod mamma nära så klart. Min bror har aldrig uppdaterat mig om någonting kring mamma sista åren. Han o jag är inte supertighta heller o inte ovänner, vi umgås bara inte längre det har blivit mindre o mindre kontakt under åren. Det är bådas fel helt klart men jag har haft svårt att åka dit då jag varit rädd för att behöva möta min mor för att de tänkt ut att vi behövt träffas eller så. Vilket säkert inte skulle ske men så är känslan o jag svårt att åka till deras stad, ja de bor i samma stad bror o mor. Sedan tror jag åxå att eftersom min mamma aldrig tyckt om min man under 38 år, o att jag då flyttade 23 mil bort så har det åxå gjort att jag tappat kärleken till henne. Hon var brutalt ärlig några gånger om min man, vad hon tyckte om hans sätt att vara o göra o Gud vet vad, hennes otroligt dåliga pokerface när hon var i samma rum som honom. Hon som alltid letade fel på honom. Som inte tålde att han ringde mig o sa God natt när jag besökte henne. Redan första gången hon träffade honom så sa hon vad hon tyckte till mig efteråt o vi hamnade i ett stort gräl o jag bad henne dra åt h-----e för andra gången i mitt liv så det började ju bra med det då nä..... sådant sätter sig i hjärtat som en tagg o med allt som varit under åren blev det för många taggar tillslut, som då i o med hennes försvar av förövaren växte till en hel jäkla igelkott.

Nåväl jag har fått en stor frid i att inte ha henne i mitt liv o det låter verkligen grymt men så är det, det går många många dagar utan att jag tänker på henne, jag har lixom ingen kärlek kvar till henne. Den har dött bit för bit under allt som hänt o kärleken till henne har ju aldrig varit jättestor. Många säger att Näääe men hon är ju din mamma så kan du inte göra!! Jaha så därför kan man inte ta avstånd alltså? Men detta ligger djupt, det ligger saker ända tillbaka till min barndom o så han den där sk "pappan" som gjorde övergrepp, han som en gång var viktigare än min egen levande far, han som visade sig inte var den goda, fina, trygga styvpappan/"morfadern" som man trodde. Men som hon höjer till skyarna o bara vill försöka dölja hans eventuella brister. Hon har försökt säga förlåt men inte ärligt o från hjärtat. O att min bror aldrig har skrivit ett ord om när mamma tex skulle opereras eller något med hennes Grön starr, den godartade hjärntumören eller något om hennes andra krämpor som hon har eller livet hennes över lag har ju inte heller fört honom o mig närmare o absolut inte mamma o mig...Han har inte gjort någonting för att mamma o jag ska bli vänner heller o jag vet ingenting om hur han tänker i allt detta. Jag fick chansen för några år sedan att berätta lite för honom vad som hänt o hur jag kände o tyckte så en hel del vet han men som sagt ifrån honom är det tyst. Kanske är han bara neutral eller så står han kanske lite mer på hennes sida. Han får ju ta allt ansvar för henne o det är säkert skit trist då jag ju finns men ändå inte finns. Kanske han är bitter. Men vi har varandra på sociala medier o han ser vad jag/vi gör o jag ser vad de gör....ja vad vi delar o någon liten kommentar ibland.

Jag visste inte vad jag skulle svara honom när meddelandet om henne kom...fick tänka ett par timmar då känslorna var all over the place...tillslut skrev jag bara: "Det var tråkigt att höra. Vet ärligt inte vad jag ska skriva, så många känslor som kommer upp nu...."   O sedan har det varit tyst så jag vet ingenting om hur det gått. O om det nu skulle gå illa så måste jag ju vara med o fixa med begravningen, tömma hennes trea o ja det där känns såå jobbigt. Vill inte, orkar inte, kan inte..... O jag kan verkligen inte engagera mig i detta det tar emot, o så klart poppar det dåliga samvetet upp, min snällhet o allt det där men det dåliga samvetet kan inte bestämma i detta för det blir ju fel. Det vet jag ju sedan gammalt. Men klart att man måste vara med o fixa vid eventuell begravning o sådant. Det är ju så att om ett barn oavsett ålder väljer att bryta med en förälder så är det nästan till 100 % förälderns fel. Samma med mitt eget barnbarn, han har brutit till 100 % med sin far o det är Inte barnets fel. Ja ja livet, livet som sätter sina prövningar på oss alla av olika slag, som ibland gör oss starka o som ibland gör oss svaga men som tillslut brukar lösa sig till det bättre. Vi får se hur det går nu då framöver, kanske hon blir "frisk" o kommer hem o fortsätter ett tag till inte vet jag. Hon är 83. 

Kramelikraaaaam

17 feb. 2026

73. Lite till då...

 

Ja men lite mer om allt då ja...skjutsade hem A igår. Hans mammavecka började o det är så himla härligt att få träffa honom, för hur det är så är det ju varannan vecka man har chansen. Ja vi bor nära o har ju möjligheten att träffas ofta men det blir lixom extra härligt då det känns lite som att man missar hans liv bitvis. Nåväl fick möjlighet att lyssna på E en en stund då barnen var uppe o lekte. Hon berättade om det med att Soc nu gett upp på att försöka lösa kommunikationsproblemen emellan henne o X, de sa att detta fallet var extra svårt o nu får Familjerätten ta över helt enkelt. Sista instansen. X hade varit mycket upprörd o arg när de berättade det för honom, han brusade upp o sa till dem vad han tyckte, att de var dåliga, att de inte gjort ett bra arbete, hur besviken han var. O det är vi ju inte ett dugg förvånade över då han ju är sådan. Allt o alla måste tycka som han. O det är ju därför som att allt gått åt helsefyr. X stora önskan är att han o E ska sitta ner o prata om barnen tillsammans......hur sjutton skulle det fungera? Han som ska ha rätt i allt, han som blir arg o irriterad för ingenting, som har ett behov av att trycka ner henne, han som kräver att de ska exakt samma metoder tyckande i sina hem....ja han menar säkert med behandlaren emellan men E klarar inte att sitta i samma rum som honom hon låser sig o mår rent ut sagt skit o då kommer ju inte hennes intressen o tyckande fram som det ska. Hon har ju gjort det ett par gånger o det var fruktansvärt o hon är då som sagt inte rekommenderad att möta honom.

Nu är hon väldigt nervös för att hon inte ska bli lyssnad på i rätten när det är dax utan att de bara ska se på hur han gett henne o V en massa förslag på hur han o V skulle kunnat mötas o hur hans o E:s kommunikation skulle kunna fungera under det senaste året o hon har ju sagt typ nej varje gång, ja inte för att hon tycker så utan för att V totalvägrat att möta honom. O att deras kommunikation skulle kunna vara bättre hmmm ja om han får bestämma exakt allt om hur saker ska gå till så. Ja kanske om han kunde vara lite bara lite mer ödmjuk o klarat att skriva på ett trevligt sätt när han skrivit till henne, att han kunde lyssna på henne ibland, om han kunde lyssna på vad hon förklarar men näpp never, utan han ska framstå som vettig o hon som otydlig, kort o motvalls. O att träffa honom här o där har inte varit lämpligt för att det varit för hennes egen säkerhet då han ju brusar upp o ger sig på henne med ilska så himla lätt o hon ska inte behöva möta det enligt Mottagningen för Våldsutsatta Kvinnor. Hennes jurist verkar ju ändå bra då han ju jobbat mycket med barns rättigheter, o hon sa åxå att igår hos kuratorn så hade hon kunnat börja berätta lite om vad V varit med om. Det tar tid att få fram allt, o den stora önskan är ju att V ska börja prata om det med sin behandlare så att det finns i rullorna ordentligt när det är dax för Familjerätten. Förstår hennes oro så mycket då man ju läst om många fall där det dömts på fel sätt, ja att tex pappan istället fått vårdnaden om barnen o mamman fått skit (o tvärt om i andra fall). Men jag o vi alla tycker ju ändå att hon har så otroligt mycket bevis på sin sida o hoppas mycket på hennes jurist. O hon ska orka ta sig igenom allt detta....för fy fasen vad det tar på psyket o energin för henne o oss andra med. 

Men som man nu känt i snart 2 år är ju att X inte har klarat av sitt eget barn för att han inte klarar av känslor o V är ett känslostarkt barn, hans metoder emot V då när det var jobbigt har fått V att bli arg o besviken o har tillslut börjat hata sin pappa, vägrat träffa sin pappa o klarar inte ens att höra ordet pappa.....Han vill inte ha någonting alls att göra med honom. O X som under hela den här tiden skyllt allt på E, att det är hon som påverkat V till att tycka illa om honom, att allt är hennes fel. O han har haft en vendetta emot henne o aldrig klarat att vara trevlig, att skriva normalt o kunnat ha gemensamma tankar om någonting. Han har varit dömande i allt hon gjort, sagt eller skrivit. Han har gått emot henne i allt. O det som jag åxå tycker är väldigt jobbigt är alla gånger han orsakat saker som då gått emot hans vänskap med sitt eget barn. 

Ja som cyklen, den som V råkade låsa låset på så att det inte gick att öppna som då X erbjöd sig laga o de kom överens om att han skulle hämta den utanför deras hus klockan det o det....laga den o sedan ställa tillbaka den enligt överenskommelse men när han då istället bad V komma med mamma o hämta den hemma hos honom...vilket ju V vägrade så klart. O X sa att ja jag har ju betalat cykeln så den är min ändå så...Han tog cykeln ifrån honom. Skulle V bli glad o gilla pappa mer då?

V:s kalas förra mars där E hade med sig en vän precis som på A:s kalas några veckor tidigare för att känna sig lite mer säker o slippa vara ensam med X o X som då gick i taket o skällde ut E för att hon tog med främlingar till hans hus, pyttsan en vän som han träffat förut, o detta gräl hörde V genom sitt öppna fönster. O V som sprang efter mamma o bad henne stanna men att E fick säga att pappa inte vill det pga av vännen K o V sa att men det är ju mitt hus åxå, det är ju mitt kalas! Skulle detta göra V glad o tycka om pappa mer?

Eller den gången då V var ledsen hos X (som så många kvällar vid läggdax) när det strulade som mest o de farfar, farmor o pappa tog hans Smartklocka o pratade med E i hans rum högt o tydligt där de skällde på E, pratade illa om henne o där V stod o ropade Men sluta då!!! Lyssna på henne då!!! Men icke o sedan lämnade de V ensam där på rummet. Farmor o farfar som alltid ringdes in när det strulade o de som är hårda i både tal o göromål, de är inte snälla när det kommer upp känslor. Skulle detta göra V glad, trygg o tycka om dem?

De gånger när han rymde för han ville inte vara hos pappa o de jagade honom. En gång med bil av farmor o farfar då han sprang häråt emot oss o de stannade bilen mitt i gatan o det vart köbildning o det tutades o de skulle fånga V.....det var traumatiskt för V. 

Eller när V ville hämta lite saker i sitt rum hos pappa o han vägrade, o en gång till när V skrev till honom o ville hämta några saker o X skrev tillbaka till E o förklarade att nä nä sakerna var uppdelade o det stod i bodelningen att sakerna var hans...hans??? Inte V:s? 

En gång cyklade V till pappas hus o sa Hej när farmor o pappa satt utanför o X säger till V att nä du får inte komma hit utan mamma.....finns på video.

Alla gånger då X blivit irriterad o arg för ingenting emot honom o A utan anledning.

Att pappa sparkat på V:s dörr, hållit fast V hårt så att det blev märken, att X svurit åt honom, likaså farmor som då bland annat skrikit Håll käften!, att han blivit både hotad o mutad. Att inte kunnat bli tröstad, att inte ha blivit bemött med respekt o förståelse när han behövt. Att då V använt samma metoder tillbaka till pappa, så som sparkat på ytterdörren, svurit o ropat Håll käften...att V gett tillbaka med samma mått som han fått uppleva. V som är sååå arg för att pappa bara fått göra allt emot honom utan repressalier eller några förlåt. Att pappa aldrig fått reda på att han uppfört sig illa eller gjort saker som inte är ok det är svårt att finna tillbaka till en relation som fungerar.

När V bett om space o önskat att få vara lite ifred på träningar o så men ingen av dem (farmor, farfar o pappa) har lyssnat utan någon av dem har kommit på varenda träning ändå. Matcher fick de komma på. Detta ledde till att V slutade med fotbollen o innebandyn med, för där blev pappa tränare för honom. O det funkade inte då när det var så infekterat emellan dem. Likaså med meddelanden ifrån dem, han ville helst inte ha några alls men de skickade många många o det vart mycket tjat på honom. E fick stänga av hans sms för att V skulle få lite lugn. Så nu öppnar E sms o kollar innan först för V:s skull. X har ju åxå skrivit ett sms med innehåll som inte var lämpligt för V att läsa då han attackerade hans mamma o ville hjälpa V med henne bla....o ville veta varför V var så arg på honom m.m. men det slapp V att se, soc tyckte åxå att det var högst olämpligt av X att skriva negativt om mamman är ju tabu lixom.

När X tog bort V:s Bank Id för att han inte förstod varför V skulle se sin journal i 1177. V som just fått ett bankkort, Bank Id o Swish för att lära sig om pengar, för att man skulle kunna Swisha honom en slant vid behov, för att han skulle kunna köpa tex glass i affären själv o då se saldot på sitt bankkort o förstå lite mer om hur det fungerar. Detta var något som banken har för just barn. Men X sabbade så klart men som tur är funkar allt men inte appen där saldot finns. 

V har sett hur mamma kämpade med att få V att bo o trivas hos pappa. O man förstår så väl att mamma vart V:s trygghet då hon ju mötte V med respekt o förståelse, att hon kunde möta V i hans känslor o få V att må bra. O så kom J in i bilden o V o A för den delen fullkomligt älskade honom. O J som åxå kan ta känslor som möter barnen så fint i alla lägen. O barnen som då kom till pappa o babblade på om J o det är klart att det var svårt för X att ta. Så barnen lärde sig nog ganska snabbt då att inte prata för mycket om J...X som nu vill lära känna J, men som E säger nej till....finns ingen anledning till det när allt är som det är nu o X har träffat J ett flertal gånger då när det kämpade med V o X, så han vet ändå lite om hur J är.

E har ju gett upp mer o mer under den här tiden med att försöka tillmötesgå X önskningar, ja det har ju blivit så för att X aldrig lyssnar på henne utan trycker ner henne i allt som hon ber om, önskar eller kommer med förslag om, eller förklaringar för den delen. Han har kommit med förslag som att träffas allihop o spela fotboll vid skolan eller så men när V vägrat så har E försökt att få med V men det har aldrig lyckats. O X som då går i taket o anklagar E o tycker att det är hennes fel. Han har frågat V om varför han är så arg på honom.....så X förstår inte varför V är så arg på honom, nä för X har ett sätt där han aldrig någonsin erkänner att han gjort något fel. Så det är ju därför allt skär sig så in i helsike....han har inte hotat E i garaget med knytnäve under hennes haka. Han har inte förstört kalaset för V.....nope...för att erkänna något sådant skulle få hans fasad att rämna o han kan inte ta något som helst negativt om sig själv. Hans självbild måste hållas perfekt. De säger att människor med Narcissistiska drag inte lever för kärleken till sina barn utan för den perfekta bilden av en engagerad o perfekt pappa utåt. Om den bilden av dem skulle rubbas då förstörs ju allt o de står i dålig dager. Men ofta ofta undrar jag om han fungerar så att dåliga saker verkligen blockeras i hans huvud eller om de (sanningen) finns där men att de inte får komma ut o visas upp för då faller han? Han som åxå skrev argt till E om att V inte alls skulle få vara själv hemma för att tänk om han sätter i halsen då kan han ju dö...men som Soc sa så ör han nu i den åldern att han vill vara själv kortare stunder o det är fullkomligt normalt o det blir så nu då V inte vill gå på Fritis o han älskar att vara själv ett par timmar tills mamma kommer hem, plus att J jobbar hemifrån jättemycket o finns där. Ja jag menar att allt som E gör ska X klanka på...o då måste man veta att hon alltid varit otroligt duktig med barnen o deras behov av alla slag. Det borde han veta efter alla år då han ju upplevde det själv.

Mannen min säger att han inte tror att X egentligen vill ha sin son hos sig, ja för att V är besvärlig o X vill slippa honom för så uppför sig ju X. Men jag tror ärligt att X tror att V ska kunna vara hos honom bara så där o att de ska kunna trivas ihop....HUR?? Hur sjutton då när X inte förstår sig på honom eller barn över huvud taget. Jag kan inte se det inom en rimlig framtid. Kanske det kan gå någon gång långt framöver o då med behandlare emellan....Kanske eller nääe X har förstört så mycket, tilliten är förstörd o han har ju ingen empati, ingen förståelse o kunskap för känslor utan de ska kvävas i sin linda o då med hot eller mutor. O det fungerar inte med V det är klart bevisat. Alltså måste X utbildas o lära sig, o då måste han ju typ bli en annan person o det vet e sjutton hur det skulle kunna ske....spela teater är ju det han har gjort men sådant känner barn, ja om det kommer ifrån hjärtat, om det är äkta eller pålagt o så har det ju varit med X när han försökt. Det var ju därför som det blev gräl emellan honom o V redan när V var liten o E fick gå emellan o lösa problemen o be X att skärpa sig o vara den vuxne i rummet för X tjafsade emot o grälade på ett barns nivå vilket ju fick deras relation att bli dålig redan på ett tidigt stadie men barn älskar ju sina föräldrar tills den dagen de förstår, eller bli utsatta tills de ger upp så som V gjort.

Ja dom säger att det inte är ens fel att två träter men i detta fallet så är det nog så när han är så ego, arg o oförstående i allt. Tänker ofta på att han ju gått på samtal o fått sin hjälp, de har gett honom förslag o verktyg till att möta V men då via hans historia om allt o E likaså på sitt håll o båda historierna skiljer sig så otroligt mycket ifrån varandra så man fattar ju att Soc gett upp. Det är åxå otroligt irriterande att man vet att E alltid är den kloka, ja soc sa det till henne att hon ju redan vet o förstår så mycket om V, om allt som sker, att hon har mycket kunskaper, att hon ju har gått kurser, läst i böcker osv....men ändå känner E att hon vet e sjutton om hon har Soc på sin sida ändå o det låter ju ledsamt men jag tror ändå att de förstår henne mer nu än någonsin o det är positivt. Bara V som måste våga öppna upp o berätta nu.

Ja tänk om X bara hade varit en "normal" medförälder o förälder! Ja vad det hade underlättat livet.

Ja nu har jag ältat o tjötat om allt detta igen men det är så jäkla skönt att sätta saker på pränt, det lättar lite inombords o allt blir åxå som en terapi o dagbok för mina egna syften så är det. 


Kramelikraaaam

16 feb. 2026

72. Inget speciellt bara tankar o livet..

 Kallt som sjutton o det är minusgrader dygnet runt, härom natten var det dryga 20 minus o på dagarna 7-9 sisådär. Ja i år är det verkligen vinter o man längtar till lite mer värme o att våren ska komma snart.


Annars då? Ja det är bara familjen typ hela tiden, det är det som gäller nu o har så varit länge. Vi har varit väldigt tighta under många år o ännu mer nu när läget varit så kaotiskt under snart två års tid, ja vi har ju åxå mycket tid mannen o jag o vi vill ju finnas där för familjen i både glädje, sorg, kaos ja alltid. Behovet är stort ifrån E, hon behöver mycket hjälp o stöd, o vi finns där. Finns inget annat. Vi hjälper henne men så klart inte bara hon, J åxå .... ja båda. Det är många projekt som ska fixas, igår var vi där o hon var på hugget o hon o pappa B satte upp en spegel o tavlor. Jag tog köket o det tog nog en timma att få ordning där med all disk o ja .... lite fix med tvätten som skulle tumlas o hängas. O så lite av varje som det alltid blir där. De är trötta båda två det tar på dem båda när livet är tufft. Det gör så ont i en när man ser det. Ingen av dem orkar riktigt med allt som behöver göras o då menar jag vanligt fix med disk, mat, städ o sådant, allt de plockar fram blir kvar helt enkelt. Hon tvättar gärna men det är ju efter tvättandet som allt ska in i sina lådor o garderober. Det blir mycket take away mat o lättfixat vilket man förstår, hon är en fantastisk kock o lagar otroligt god o bra mat annars o det gör hon nu med då o då. Ja ja det gör mig i alla fall både ledsen o arg...arg för att det är EN person som sabbat allt...en idiot som inte är normal, snäll, trevlig eller någonting. Ja jag är så förbannad på honom, förbannad på den personen han visat sig vara. På att jag trodde så väl om honom ... ja ja då är då men nu är nu o det är nu han är en stor skithög. E har gått igenom en del i livet o har åxå gått i terapi o samtal o fixat med allt för att må bra i livet men så sänker X henne ner i djupet igen, o hon som är kär o ny husägare o stackars J som hamnat i detta getingbo....ja man önskar sååå att X varit mer normal, som hade kunnat vara en trevlig medförälder, som hade klarat av sin egen förstfödde son, som hade haft snälla föräldrar som hade fungerat fint som barnens farföräldrar, om han hade haft empati, förståelse, kunnat o vågat känna känslor, vågat möta känslor, som inte hade kört med hot eller mutor till barnen, som inte hade hatat barnens mor, som inte hade haft ett sådant enormt behov av kontroll, som inte hade haft narcissistiska drag ja listan kan göras lång. Men då hade E o J o V ja alla kunnat leva i mer ro, i mer normal vardag, i mer kärlek, ork, med mer delad vårdnad av Båda barnen. Tänk att vara nykär o få varannan vecka fri från barnen! Att då åxå få lite mer egentid ja fy för den lede vad han ställt till! Japp idag är jag extra förbannad, det kommer upp till ytan då o då o man tänker på X o då väller ju all skit upp. Men Nej jag ältar inte honom hela tiden näpp för det skulle äta upp en inifrån o ut. Han är inte värd det utrymmet i mitt liv. Bara det att han ju lixom påminner en om eländet lite för ofta....

Sonen min då? Ja asså han o M klarar sig väldans bra utan oss, de är självgående o har sina liv under kontroll. Vi träffar dem varje fredag vid maten o hänget här o det känns så gott, då får man ju lite uppdatering om vad de har för sig o hur de mår. Glad o tacksam att de verkar må gott o ha det bra. Vi brukar skoja men ändå med lite allvar att vi ju aldrig får hjälpa dem med någonting utan bara syrrans hans o då brukar de skratta lite men de förstår ju verkligen situationen då de åxå engagerar sig i kaoset, M lagar mat till dem o ger dem då matlådor, hon är sååå himla gullig. Hon ställer upp när hon behövs o S är involverad han med då de pratar med varandra rätt mycket så alla är uppdaterade mest hela tiden. Vi var hos dem igår o levererade Talgbollar som vi köpt enligt önskemål till M. Hade med oss semlor så det vart en god fika o pratstund.

Mannen har varit på utbildning nu på förmiddagen, HLR o han fick godkänt. O nu ska han in på läkarbesök på Urologen, dax igen att kolla hur det går med lilla prostatan minsann. Ja PSA-testet visade på att det värdet låg lågt o fint i alla fall. Det är ju onekligen cancer men den ska hålla sig i schack tror läkarna så det är det vi hoppas på. Medicinen han har verkar funka fint i alla fall.

Har en liten liten pyttemus på balkongen vi bor på andra våningen, ja kaninen bor ju där o det blir väl typ minimala smulor kvar efter honom när han äter pellets o grönsaker som nu denne lille söting dammsuger, mest på kvällar o nätter men igår var den framme i fullt dagsljus när Apollo låg o sov uppepå sitt hus. Mannen vill helst gillra en fälla o fånga den men asså  döda den lille?! Nää men nää usch hehe. Har kollat runt o peppar peppar ta i trä (knackar mig i huvudet) så har den inte förstört något på alla dessa veckor, ja jag har inte sett den mer än ett par tre gånger denna vinter. Kollar våra stolar med dynor där ute men inga spår efter den lilla rackaren där. Så den får väl finnas den åxå o kämpa med att överleva den bistra vintern. O till våren när vi vädrar så kommer den säkert in o då..... hehe

Kramelikraaam