70. Symptom o tankar....

 

Igår var vi ute på lite ärenden mannen o jag. Kom hem på eftermiddagen o var rätt trötta. E skrev då o frågade om jag eller vi kunde komma o vara lite sällskap för J skulle iväg o träna. Ja nu har hon svårt att vara ensam med barnen, främst för att de ju behöver saker hela tiden typ, ja barn ropar ju på mamma stup i kvarten o behöver det ena o det andra. Nåväl jag åkte dit o kunde sitta med henne i soffan en stund, ungarna var på andra våning. Hon sa att nu är hon sjukskriven 100 % i tre veckor, hon känner sig helt utmattad, ja hon har gått i väggen o det har ju känts så här länge nu o sjukskrivningarna har kommit o gått men oftast sjukskriven ett antal %. Hon har börjat få kroppsliga symptom så som eksem o annat, o det är är ju tydligt att kroppens immunförsvar gått ner. Hon har ingen ork o svårt att finna energi, glädje o ork. Det gör mig så ledsen för jag vet ju hur det både känns o fungerar då jag själv upplevt det. 2002 fick jag Vitiligo ja pigmentförändingar som gjort min hy fläckigt vit. 2010 föll jag mycket djupt ner i utmattningen. Mådde senare bättre efter timmar i terapi o vila men 2019 kom det eksem o hudproblem ja för jag verkar inte läka o det beror nog främst på min hjärntrötthet som jag haft i många år nu o gör att man alltid känner sig sjuk, trött o energilös. Alla dessa läkarbesök som aldrig fick mig frisk eller full förståelse för mina problem o symptom o alla timmar i terapi ja ja. O nu är min egen dotter där, förstår henne till fullo för hon har verkligen kämpat jättehårt med att försöka lösa problemen med X:et o V men eftersom det nu har varit helt jäkla hopplöst o otroligt påfrestande så tar ju orken slut helt enkelt. Det gör mig så otroligt ledsen att uppleva o se hennes kamp. Hon flyr in i mobilen väldigt mycket o det gör ju att hon slipper tänka o bry så mycket.

Hon väntar bara nu på att X ska flippa ur o tycka att behandlaren de har är kass o då vägra ha henne mer o helt enkelt dra sig ur det hela. Ja det är ju så nu att de går dotterns väg o det hatar han ju. Alla andra som funnits med i skilsmässan som han inte tyckt om är allt ifrån mäklaren, fotografen som fotade huset, hans jurist som han själv ordnat, teraputer, även innan när de gick i parterapi o sedan under skilsmässan, V:s lärare, skolkurator and you name it. Alla som inte tycker o gör exakt som han vill o tänker helt enkelt. O nu är det då behandlaren på Soc som inte går hans väg....ja vi får se hur det går med det. Ska han foga sig o förstå eller dra sig ur. Drar han sig ur så är det i alla fall helt till E:s fördel för då blir det Familjerätten men det är åxå en mycket krävande process. 

V:s behandlare funkade bra i tisdags o det kommer nog att utvecklas till ett förtroende o bra hjälp framöver. För V behöver öppna sig o berätta om sina upplevelser, varför han är så hatisk o arg på sin far o så. E sa att han börjar förstå att de inte är ute efter att tvinga tillbaka honom till pappa.

Jag plockade lite med tvätten o tog med två större kassar med tvätt hem för hon tvättar o är duktig med det men berget växer allt för fort, likaså att få till det med att vika o plocka in i garderober o lådor. Men det blir lätt så nu för tiden då det byts kläder hela tiden o kläder som ligger på golvet åker ner i tvättkorgen allt för lätt. Så det tvättas ju mycket kläder som inte är smutsiga utan kunde användas fler gånger. Ja så de gör sig mer besvär än det hade behövt vara men så är det. J åkte aldrig på träning, han gick en längre promenad med hunden istället.

På lördag är det 6-års-kalas för A o jag har skrivit o frågat henne hur det går med fixandet med det. Hon har ju alltid fixat o donat med sådant, beställt hem saker med teman som barnen bestämt men nu undrar jag om hon orkat det. Så det blir väl vår uppgift kanske, i så fall får det bli till att köpa på Dollarstore eller så, vi får se vad hon svarar.

Nu strax dax för lunch o senare så ska mannen på Lönesamtal får se om jag följer med o gör några ärenden men tror ärligt inte att jag orkar. Gjorde ju ärenden igår. Ja om det inte blir till att fixa kalasgrejer förståss.

Kramelikraaaaam

69. Behandlingen är igång..

 Slänger in lite om vad som händer på Familjebehandlingen, dottern skrev igår o jag kände att ja nu äntligen så börjar det röra på sig. Så här skrev hon:

Ja men exakt så..ja detta om V:s saker som X vägrat förstå att de ju är V:s o bara V:s. Det här med att han berövat V från sina ägodelar är ju en av många orsaker till att V är så jäkla arg o besviken på sin far. Så det känns verkligen bra att de nu hjälper till o får saker o ting att lösas. X har ju alltid en vendetta emot E, alltid negativ o anklagande utan att ens tänka på vad det ställt till med under de här snart två åren sedan skilsmässans start. Ja det finns ju saker innan dess åxå men nu är det ju om honom o V det handlar mest om o det är ju åxå E som får ta alla smällar o har så gjort länge nu. Hon mår ju verkligen inte bra med sin trötthet, o som jag sagt så är det tre dagar i veckan med kurs via soc för henne o J o så Familjebehandling för henne måndag eftermiddag o V tisdag eftermiddag. Igår fick vi hjälpa till en del, först fick vi efter förfrågan köra lägenhetsnycklarna till Vetterhems kontor för inlämning före 12.00...sedan efter lunch så hämtade vi V o körde hem honom efter skolan o så kom det ännu en fråga om vi kunde hämta A på förskolan för hon var helt slut efter sitt möte med Familjehjälpen o skulle dessutom laga middag. Dessutom så hade vi ju bilen full med kartonger med den trasiga toastolen så vi var till Återvinningen o dumpade dem o div kartongskräp. O emellan barnens hämtningar var vi i stan o letade presenter till A inför kalaset på lördag så det vart en dag med mycket på schemat. Hon orkade inte laga mat utan beställde hem mat istället, ja det blir en del hämtmat nu o hon som är så himla bra på att laga god o bra mat men så är det nu allt som oftast. Det blir lite rörigt i både kök o andra platser där det blir disk o annat, tvättberget växer trots att det tvättas rätt så mycket. O jag brukar plocka o fixa lite varje gång jag är där för att underlätta lite. Men sista tiden har jag haft en rejäl självspricka på tummen vilken blir värre av vatten så jag har fått hopp det där med disk ett par gånger. Nu är den nästan helt läkt wiihoo. Jo då de hjälps åt men det märks tydligt att livet är jobbigt för dem båda just nu, men på samma gång hur otroligt mycket de tycker om varandra o hur de kämpar med allt som är runt om dem nu med familjen, huset o allt som ska göras o så jobbar de ju eller ja E jobbar ju bara 50 % just nu men vilar ju mycket när hon kan. Hatar verkligen att se allt det negativa som är o har varit så länge nu, vill ju bara att alla ska  må bra o få sina liv att fungera bra utan psykisk ohälsa, en massa negativ skit o få lugn o en "normal" vardag. Det gör mig så ledsen att se när hon inte mår bra, när man ser allt som behöver göras o fixas. Ja det är tufft.

I eftermiddag kommer V:s handläggare på besök hem till honom för att hänga lite o bara lära känna varandra o jag hoppas sååå att personkemin ska finnas där o att V får hjälp fram över o kan få bearbeta det han upplevt o få ordning på sina känslor kring far sin. Ska bli spännande o se vad E säger om det hela efteråt. V o jag pratar aldrig om något kring hans far, nej nej det går inte o det är faktiskt E o J:s uppgift att vara hans trygghet i det o jag vill ärligt inte prata om hans far heller om nu inte V skulle ta upp något så klart. Jag skulle aldrig ever tala illa om hans far för så gör man inte utan jag skulle bara lyssna o finnas där i så fall. V mår så bra nu hur som han är glad pigg o sig själv fullt ut o det är så härligt att se. Det enda som jag upplever som lite jobbigt ibland är att han ibland är lite väl fostrande o tjatig emot bror sin o det slutar med att A blir ledsen. Igår berörde det mig mycket då vi ju skjutsade hem A o det var en vecka sedan han var hemma o efter bara en kort stund så vart A ledsen o fick gå ner till mamma för att V varit otrevlig emot honom. Det kändes i mitt hjärta då A ju bara är hemma varannan vecka o man vet att de ju saknar varandra. Men har sett att detta sker allt som oftast o det kan ju vara så att V har ju mamma, J o allt i huset för sig själv o så kommer brorsan o inkräktar på hans revir o då blir det lätt konflikter. Men det är så synd o onödigt för V behöver inte fostra o gå på A så där. Ja jag hoppas att E o J ser o hör o kan ta ett snack med honom lite för att få det att bli bättre. Ja syskon bråkar så klart o det gör de åxå men just detta med att klanka ner på A känns inte riktigt bra. 

Ja så det är mycket nu men ska inte klaga för jag har ju ändå mycket tid till att vila, men ibland kommer den där känslan att det är jobbigt att man måste finnas där så mycket o ställa upp o fixa o dona. Ibland känner jag mig lite utnyttjad för att vara krass, att det är lätt att be oss om saker o vi kommer bums typ. Men ibland när det tar emot så brukar jag svara henne lite halvhårt så där o fråga varför hon inte kan fixa det själv idag.....o så skriver vi lite fram o tillbaka o så har vi löst det hela o vi hjälper henne så klart. Det är faktiskt både roligt o känns så bra att kunna hjälpa. Hon är ju min dotter o jag gör allt för mina barn o missförstå mig inte nu att jag bara gör allt för att curla o skämma bort dem. Eller asså hur lät det? Skämma bort ja jo det vill man ju hehe. När men förstå mig rätt min familj är ju allt, de är de viktigaste i mitt liv. O jag vill aldrig aldrig bli som min mor, hon är dömande, o måste alltid vara ärligt med vad hon tycker o tänker om det så sårar en vedervärdigt mycket, som krävde en lojalitet som  var svår att leva upp till då hon inte alltid var så lojal tillbaka. Hon som inte kunde ta att man var arg på henne för någon allvarlig oförrätt utan måste kasta skit tillbaka för att själv stå i bättre dager o inte då se en som hennes eget barn hur vuxen man nu än var. Hon som sköt en ifrån sig i svåra tider o då tillslut förlorade en...ja hon lever men vi har ingen kontakt, hon följer mig på Facebook men aldrig ett Gilla eller någonting. Men blir arg o besviken om hon inte får se vad jag o vi gör i livet. Ja men så klart att hon vill följa det fattar jag, men det är otroligt ledsamt att hon slutade att ens trycka på Gilla o jag Gillar ju inte heller hos henne så...ja ja jag finner ändå ett lugn att slippa ha kontakt med henne, jag har fått en inre frid o har ju insett att jag inte klarar att ha kontakt då det skulle äta upp mig inifrån o ut, där man skulle vara tvungen att le o spela orörd, dricka kaffe o prata o ringa o ja det är bara jag som skulle ringa för så har det alltid varit, två timmars samtal som jag mest då måste lyssna på. O nä det ligger för tunga svarta outredda saker emellan oss som hon vägrat lösa o bearbeta o i viss mån tro på. Hon valde förövaren o det satte tillslut stopp för mig o så även mina för mina barn hennes egna barnbarn. Tråkigt som tusan. Men hade hon bara haft förmågan att sköta det lite bättre o jag hade känt att hon mött mig som en stöttande o förstående mamma o gett mig om än så lite trygghet o tröst i allt det svåra som skedde så hade vi varit vänner o haft en relation idag. Men tyvärr hon valde honom. Nog om det det är en annan lååång story.

Nu tillbaka till min lugna tisdag o vad jag nu ska hitta på.

Häpp måste fylla på lite om hur det gått idag med V:s behandlare som kom på hembesök, fick uppdatering alldeles nyss:

   

Ja så det verkar gå åt rätt håll o V kommer att förstå att de inte är ute efter att tvinga honom att bo hos sin far, eller ens träffa honom, det är inte det som är det viktiga nu utan att V ska kunna berätta om vad han upplevt så att de förstår problemen o då kan veta vad som behöver göras för V:s bästa.

Kramelikraaaam

  

Lite uppdatering bara så där..

 Det är en del med huset nu, men vi har åxå haft dagar med vila o inget alls i schemat. Men som sagt när en kommer dit så finns det alltid att göra, det är väldigt många kartonger som inte är urplockade ännu. O i torsdags kväll så tömde vi förrådet som hör till lägenheten, jag, mannen, svärdotera M o E var med på första lasset i alla fall sedan stannade hon hemma o plockade upp lite plus vilade. Det var mest knöliga saker i det förrådet så som tavlor, lådor med grejer som stack upp så att de inte gick att stänga, en golvlampa, slalomskidor, sommardäck o ja typ så. Två bilar vart fulla o så åka o lasta ur o tillbaka igen o ta resten. Innan detta hade vi organiserat upp det i deras förråd som finns bredvid huset så vi fick in allt som skulle dit, lite in i huset o så däcken i garaget. Mission complete minsann. Nu bara ett förråd kvar o det är det i Taberg som då innehåller många lådor, några möbler, en takbox o en massa blandat. Jag kollade åxå städet i lägenheten efter att städfirman varit där o det såg bra ut. Men nog sjutton hittade damen som besiktigade ett sketans fel o det var att det var lite smuts emellan tvättmaskinen o gummipackningen ja eller ringen eller vad det nu heter. Men nu är i alla fall lägenheten klar o ett bekymmer mindre att tänka på. Lite fix i huset blir det åxå, ibland hjälp att röja lite i köket eller vika tvätt men åxå att fixa med möbler tavlor, organisera o ja det finns 1000 saker att göra där. 

Ett projekt vi gjorde var att såga (J) itu tvåvåningssängen, japp himla smart faktiskt. Så nu har de varsin, o lillemans vart så himla bra med skynkena som jag fick korta av lite o sätta dit som innan. Hoppas han blir nöjd o glad imorgon när mammaveckan börjar igen. Han gillar att ha koja o hade garderoben förut men den behövs ju till annat lixom.

Igår var vi där för de hade fått hem en ny toastol o duschkabin. Ja huset har en del mysko saker som inte funkar, är lite trasigt eller tokigt o toastolen är väldans ovanlig o E tycker den är vansinnigt ful, toasitsen sitter helt löst o det finns ingen ny att köpa trots idogt letande på nätet, spolknappen funkar knappt så det vart ju då B o jag som fick fixa bort den gamla o dit med den nya. Lätt var det inte då den gamla var fastsatt med antagligen världens starkaste sättlim o den satt som berget så det vart till att slå sönder den, ja först för att finna om den eventuellt var fastskruvad på något sätt men det var den inte. Ja jisses vilket slit o det for bitar över hela badrummet. Slängde i o sopade ner allt i tre kartonger för det vart ju rätt tungt. Blött o elände...men vi did it. Jag "siliconade" fast den o japp det vart riktigt bra. Duschkabinen får bli en annan dag. Japp så vi har o göra. Men det är ju kul att få hjälpa till o vi säger ifrån när det blir för mycket. Jag måste vila emellanåt för annars klarar jag inte av allt.

Tre gånger i veckan har E olika möten eller ja en förmiddag i veckan är ju kursen om Känslostarka barn som hon o J går på o de känner redan till det mesta som lärs ut där men lite matnyttig är den ändå, o så går hon hos familjehjälpen o så kommer en egen behandlare hem till V varje tisdag så E är tröttare än vanligt för det tar på hennes krafter det märks så tydligt när man träffas. Detta med Familjehjälpen kan pågå upp till 6 månader o allt detta bara för att X är som han är. Hade han varit "normal" så hade allt detta inte behövts. Jag tror att hon just nu är sjukskriven 50 %.....o J är åxå trött o det förstår man ju, hans liv är verkligen annorlunda nu med familj o hus o allt. Men han älskart sååå! O har verkligen gjort sitt livsval. Han är underbar o bäst med både E o barnen. Många hjärtan på det. 💓💓

Lilleman A fyllde 6 år i fredags o E ringde o fick gratta honom o då grattade hon från oss alla o det var så skönt att slippa skriva till X, ja eftersom det var pappavecka. På lördag blir det kalas för honom med oss alla, så nu blir det jakt efter presenter i veckan. Ja för inte har man fixat några ännu nä. 

Mannen jobbar denna söndag o det har varit en mycket lugn dag vilket jag ju uppskattar. Jag har "pulat" med mitt, sytt lite, en tvätt en dusch o bara softat. Underbart. Förstår inte hur jag ska överleva när han blir pensionär på heltid hehe

Jahapp de va de de!

Kramelikraaaaam