Idag måste jag ringa ett samtal som tar emot väldigt mycket. Måste ringa min mor, inget konstigt med det för det brukar jag göra ungefär en gång i veckan. Men denna gång är det ett svårare samtal. Ett samtal där jag ska försöka förklara det där jobbiga o svåra på hennes begäran, svara på känsliga frågor, försvara både mig o min dotter ….. framför allt min dotter. Försöka medla o försöka ge förståelse i något komplicerat. Mormor o dotter (så även jag) har inte rett ut saker o ting o båda lider på sitt sätt. Det ska ju inte behöva vara på detta viset men tyvärr så är det så. Varför tar jag på mig detta då?? Jo men jag står ju där emellan de båda. Jag vet o förstår en massa i detta ämne o har förmågan att försöka. Vem annars kan medla o försöka hjälpa till?? Dottern o jag har så mycket gemensamt i denna fråga. Vi har gjort upp, pratat ut o rett ut detta sedan lång tid tillbaka, men med mormor är det en annan sak. Dottern känner sig ledsen, besviken o sviken. Hon behöver ett erkännande o framför allt ett förlåt eller flera. Det måste mormor förstå. Sådana här saker går lixom inte sopa under mattan o minimera! Ska absolut varken förminskas eller sopas under mattan, vilket mormor/mamma helst vill för hon tycker det är bäst så … för sin skull. Men då blir det ju ingen lösning på problemet.
Pratade med min terapeut om detta förra veckan o hon tror på mig, att jag klarar detta för jag är både insiktsfull o klok. Jag tror det åxå, bara det att jag är ju så jäkla snäll, vill alltid så väl o lindar gärna in saker i lite bomull för jag vill inte såra folk. O jag vill o måste verkligen klara upp detta. Hur kan det annars bli frid o ro för någon av oss? Saker måste komma fram i ljuset ordentligt. Måste redas ut så att alla kan gå vidare. Främst ser jag ju till mig själv naturligtvis men åxå väldigt mycket för min dotters skull hon är ju mitt älskade barn. Min son är åxå väldigt viktig just nu, han mår ju åxå dåligt på sitt sätt, o har nu fått ännu mer att lägga i sin ryggsäck, ännu mer o försöka förstå o reda ut.
Annars då? Jo då livet känns så mycket bättre nu, lugnare o lite mer harmoniskt. Medicinen gör underverk men självklart finns mina problem kvar i skallen, men nu i lugnare tappning. Bearbetar på!
Flugskiten är faktiskt en HAVSÖRN!!!!! hehe
Mannen o jag drog till Öland bara så där. Underbart kul o härligt med lite miljöombyte o bara att få komma iväg så där gör under för både hjärta o själ minsann. Solen sken o det var gott om upplevelser, det vart väldigt mycket Ornitologi. Såg fyra Havsörnar, Skrakar, Svanar, Grågäss, Sånglärka, Tranor, Tofsvipor m.fl. MÅSTE införskaffa en kikare förstår jag! Underbart landskap o så haaavet! Älskar havet!! Sov på Hotell o hade det bra helt enkelt. Det är livskvalitet det, att ha denna möjlighet i livet nu. Mycket tacksam!! Tack mannen!
Idag är det söndag o mannen jobbar sitt helgpass tills i morgon. Vet inte riktigt vad jag ska hitta på idag. Vila ska jag i alla fall, ta det lugnt efter sista dagarnas äventyr. Gå en promenix i solen förståss. O lite plock här hemma. Ja jo ringa mamma finns ju redan på schemat så det är bara att o bita ihop o fixa.
Kramelikraaaaaam / Miafia =0)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar