Igår var vi ute på lite ärenden mannen o jag. Kom hem på eftermiddagen o var rätt trötta. E skrev då o frågade om jag eller vi kunde komma o vara lite sällskap för J skulle iväg o träna. Ja nu har hon svårt att vara ensam med barnen, främst för att de ju behöver saker hela tiden typ, ja barn ropar ju på mamma stup i kvarten o behöver det ena o det andra. Nåväl jag åkte dit o kunde sitta med henne i soffan en stund, ungarna var på andra våning. Hon sa att nu är hon sjukskriven 100 % i tre veckor, hon känner sig helt utmattad, ja hon har gått i väggen o det har ju känts så här länge nu o sjukskrivningarna har kommit o gått men oftast sjukskriven ett antal %. Hon har börjat få kroppsliga symptom så som eksem o annat, o det är är ju tydligt att kroppens immunförsvar gått ner. Hon har ingen ork o svårt att finna energi, glädje o ork. Det gör mig så ledsen för jag vet ju hur det både känns o fungerar då jag själv upplevt det. 2002 fick jag Vitiligo ja pigmentförändingar som gjort min hy fläckigt vit. 2010 föll jag mycket djupt ner i utmattningen. Mådde senare bättre efter timmar i terapi o vila men 2019 kom det eksem o hudproblem ja för jag verkar inte läka o det beror nog främst på min hjärntrötthet som jag haft i många år nu o gör att man alltid känner sig sjuk, trött o energilös. Alla dessa läkarbesök som aldrig fick mig frisk eller full förståelse för mina problem o symptom o alla timmar i terapi ja ja. O nu är min egen dotter där, förstår henne till fullo för hon har verkligen kämpat jättehårt med att försöka lösa problemen med X:et o V men eftersom det nu har varit helt jäkla hopplöst o otroligt påfrestande så tar ju orken slut helt enkelt. Det gör mig så otroligt ledsen att uppleva o se hennes kamp. Hon flyr in i mobilen väldigt mycket o det gör ju att hon slipper tänka o bry så mycket.
Hon väntar bara nu på att X ska flippa ur o tycka att behandlaren de har är kass o då vägra ha henne mer o helt enkelt dra sig ur det hela. Ja det är ju så nu att de går dotterns väg o det hatar han ju. Alla andra som funnits med i skilsmässan som han inte tyckt om är allt ifrån mäklaren, fotografen som fotade huset, hans jurist som han själv ordnat, teraputer, även innan när de gick i parterapi o sedan under skilsmässan, V:s lärare, skolkurator and you name it. Alla som inte tycker o gör exakt som han vill o tänker helt enkelt. O nu är det då behandlaren på Soc som inte går hans väg....ja vi får se hur det går med det. Ska han foga sig o förstå eller dra sig ur. Drar han sig ur så är det i alla fall helt till E:s fördel för då blir det Familjerätten men det är åxå en mycket krävande process.
V:s behandlare funkade bra i tisdags o det kommer nog att utvecklas till ett förtroende o bra hjälp framöver. För V behöver öppna sig o berätta om sina upplevelser, varför han är så hatisk o arg på sin far o så. E sa att han börjar förstå att de inte är ute efter att tvinga tillbaka honom till pappa.
Jag plockade lite med tvätten o tog med två större kassar med tvätt hem för hon tvättar o är duktig med det men berget växer allt för fort, likaså att få till det med att vika o plocka in i garderober o lådor. Men det blir lätt så nu för tiden då det byts kläder hela tiden o kläder som ligger på golvet åker ner i tvättkorgen allt för lätt. Så det tvättas ju mycket kläder som inte är smutsiga utan kunde användas fler gånger. Ja så de gör sig mer besvär än det hade behövt vara men så är det. J åkte aldrig på träning, han gick en längre promenad med hunden istället.
På lördag är det 6-års-kalas för A o jag har skrivit o frågat henne hur det går med fixandet med det. Hon har ju alltid fixat o donat med sådant, beställt hem saker med teman som barnen bestämt men nu undrar jag om hon orkat det. Så det blir väl vår uppgift kanske, i så fall får det bli till att köpa på Dollarstore eller så, vi får se vad hon svarar.
Nu strax dax för lunch o senare så ska mannen på Lönesamtal får se om jag följer med o gör några ärenden men tror ärligt inte att jag orkar. Gjorde ju ärenden igår. Ja om det inte blir till att fixa kalasgrejer förståss.
Kramelikraaaaam
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar